Vanliga frågor
Varför kissar jag så ofta?
Det vanligaste symtomet är att plötsligt bli så kissnödig att det inte går att hålla sig vilket även kan ge upphov till urinläckage. Många upplever dessutom att de ofta behöver gå och kissa, kanske även nattetid¹. Kontakta din läkare om du upplever obehag eller känner oro i samband med blåstömningen.
Hur ofta skal man kissa?
Vad som är normalt varierar från person till person. Om du oroar dig för din blåstömning, om den påverkar dig i vardagen eller stör nattsömnen är det bäst att kontakta läkare.
Varför måste jag gå upp och kissa så ofta på natten?
Det kan bero på något som är helt ofarligt, till exempel att du druckit ovanligt mycket på kvällen eller att du druckit något med urindrivande effekt, till exempel kaffe, te eller alkohol. En läkare kan undersöka detta närmare och ta reda på vad som kan göras för att försöka minska problemet.
Ibland drabbas jag av urinläckage. Kan jag göra något åt det?
Det finns flera saker du kan göra för att undvika urinläckage. Vissa drycker och viss mat kan irritera blåsan så det kan hjälpa att minska intaget av dessa². Prata med din läkare om du har problem med urinläckage.
Finns det någon särskild orsak till att man drabbas av överaktiv blåsa?
Nej, det finns ingen enskild orsak som kan förklara alla fall av överaktiv blåsa (ÖAB). ÖAB klassas som neurogen när det finns en bakomliggande neurogen sjukdom, myogen när urinträngningarna beror på en blockering (som exempelvis vid godartad prostataförstoring), inflammatorisk när de orsakas av strålningsbehandling och ideopatiska när det inte går att fastställa någon orsak till problemen³.
Finns det olika typer av inkontinens?
- Trängningsinkontinens är ofrivilligt urinläckage till följd av att man plötsligt blir så kissnödig att man inte kan hålla sig.
- Ansträngningsinkontinens (stressinkontinens) är urinläckage som uppstår vid fysisk ansträngning, till exempel vid träning eller när man nyser eller hostar¹.
- Blandformer av inkontinens är när man samtidigt har både trängnings- och ansträngningsinkontinens.
- Överfyllnadsinkontinens är när man ofrivilligt droppar små mängder urin när blåsan är full4.
- Funktionell urininkontinens orsakas av fysiska (till exempel ortopediska eller neurologiska) rörelsehinder och/eller intellektuella funktionsnedsättningar som gör att man inte klarar att ta sig till toaletten i tid.
Är problem med blåsan bara en del av åldrandet?
Nej, man kan få problem med överaktiv blåsa i vilken ålder som helst, även om det är vanligare bland äldre5. Om du ofta blir så kissnödig att du inte kan hålla dig, ofta får springa på toaletten och ibland även drabbas av urinläckage kan du ha problem med urinblåsan. Ta kontakt med läkare för att få råd och eventuellt även behandling.
Är överaktiv blåsa en kvinnosjukdom?
Nej, både män och kvinnor kan drabbas av ÖAB.
Finns det någon behandling mot överaktiv blåsa?
Ja, det går att hantera symtom på ÖAB så det är ingenting du måste acceptera att leva med. Symtom på överaktiv blåsa kan hållas i schack med blåsträning samt övningar för att stärka musklerna i bäckenbotten samt vid behov, medicinering.
Jag skäms för att prata om detta med min läkare, vad ska jag göra?
Det är viktigt att komma ihåg att ÖAB är ett medicinskt tillstånd som ger blåsträngningar som inte går att kontrollera. Det är inget du kan rå för eller ska behöva leva med. ÖAB kan behandlas, så det första du behöver göra är att kontakta läkare.
Vad är blåsträning?
Blåsträning innebär att du lär dig att skjuta upp toalettbesöket när du känner dig kissnödig. För att ta kontroll över din blåsa igen börjar du med att skjuta upp toabesöket en kort stund för att sedan undan för undan förlänga perioderna mellan urinträngningarna. Det finns en särskild broschyr där du kan läsa om blås- och bäckenbottenträning. Klicka HÄR för att komma till broschyren.
1. Abrams P, Cardozo L, Fall M, et al. The Standardisation of Terminology of Lower Urinary Tract Function: Report from the Standardisation Sub-comittee of the International Continence Society. Neurourol Urodyn. 2002;21:167-178.
2. Chapple C, et al. EAU patient information on overactive bladder. Finns på: https://patients.uroweb.org/wp-content/uploads/2022/02/PI_Overactive-Bladder_2022_FINAL.pdf Last revised 07.2021. Besökt 2022-11-18
3. Chu Chu FM and Dmochowski R. Pathophysiology of Overactive Bladder. Q J Med. 2006;199(3A):3S-8S
4. D’Ancona CD, Haylen BT, Oelke M, etal. An International Continence Society (ICS) Report on the Terminology for Adult Male Lower Urinary Tract and Pelvic Floor Symptoms and Dysfunction. Neurourol Urodyn. 2019; 1–45
5. Raphael I, et al. How widespread are the symptoms of an overactive bladder and how are they managed? A population-based prevalence study. BJU Int. 2001;87(9):760-766
6. EAU Guidelines on Management of Non-Neurogenic Female Lower Urinary Tract Symptoms (LUTS), 2022. https://uroweb.org/guidelines/non-neurogenic-female-luts [Accessed June 22]