Vanliga frågor
Vilka är symptomen på överaktiv blåsa?
Det vanligaste symtomet är att plötsligt bli så kissnödig att det inte går att hålla sig, vilket även kan ge upphov till urinläckage. Många upplever dessutom att de behöver gå och kissa ofta, kanske även nattetid1. Kontakta din läkare om du upplever obehag eller känner oro i samband med blåstömningen.
Hur ofta bör man kissa?
Vad som är normalt varierar från person till person. Om du oroar dig för din blåstömning, om den påverkar dig i vardagen eller stör nattsömnen är det bäst att kontakta läkare.
Varför måste jag gå upp och kissa så ofta på natten?
Det kan bero på något som är helt ofarligt, till exempel att du druckit ovanligt mycket på kvällen eller att du druckit något med urindrivande effekt, till exempel kaffe, te eller alkohol. En läkare kan undersöka detta närmare och ta reda på vad som kan göras för att försöka minska problemet.
Ibland drabbas jag av inkontinens. Kan jag göra något åt det?
Det finns flera saker du kan göra för att undvika urinläckage. Vissa drycker och mat kan irritera blåsan så det kan hjälpa att minska intaget av dessa, du kan träna bäckenbotten-muskulaturen och du kan försöka ”hålla dig” lite längre så att blåsan blir lite större2,7. Prata med din läkare om du har problem med urinläckage.
Finns det någon särskild orsak till att man drabbas av överaktiv blåsa?
Nej, det finns ingen enskild orsak som kan förklara alla fall av överaktiv blåsa (ÖAB). Det kan bero på allt från själva cellväggarna i urinvägarna till neurologiska tillstånd och problem med muskulaturen som styr blåsans tömning3.
Finns det olika typer av inkontinens?
Trängningsinkontinens är ofrivilligt urinläckage till följd av att man plötsligt blir så kissnödig att man inte kan hålla sig.
Ansträngningsinkontinens (stressinkontinens) är urinläckage som uppstår vid fysisk ansträngning, till exempel vid träning eller när man nyser eller hostar¹.
Blandformer av inkontinens är när man samtidigt har både trängnings- och ansträngningsinkontinens.
Funktionell urininkontinens orsakas av fysiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar som gör att man inte klarar att ta sig till toaletten i tid4.
Är problem med blåsan bara en del av åldrandet?
Nej, man kan få problem med överaktiv blåsa i vilken ålder som helst, även om det är vanligare bland äldre5. Om du ofta blir så kissnödig att du inte kan hålla dig, får springa på toaletten ofta och ibland även drabbas av urinläckage kan du ha problem med urinblåsan. Ta kontakt med läkare för att få råd och eventuellt även behandling.
Är överaktiv blåsa en kvinnosjukdom?
Nej, både män och kvinnor kan drabbas av ÖAB.
Finns det någon behandling mot överaktiv blåsa?
Ja, det går att hantera symtom på ÖAB så det är ingenting du måste acceptera att leva med. Symtom på överaktiv blåsa kan hållas i schack med blåsträning samt övningar för att stärka musklerna i bäckenbotten samt vid behov, medicinering.
Jag skäms för att prata om detta med min läkare, vad ska jag göra?
Det är viktigt att komma ihåg att ÖAB är ett medicinskt tillstånd som ger blåsträngningar som inte går att kontrollera. Det är inget du kan rå för eller ska behöva leva med. ÖAB kan behandlas, så det första du behöver göra är att kontakta läkare.
Vad är blåsträning?
Blåsträning innebär att du lär dig att skjuta upp toalettbesöket när du känner dig kissnödig. För att ta kontroll över din blåsa igen börjar du med att skjuta upp toabesöket en kort stund för att sedan undan för undan förlänga perioderna mellan urinträngningarna. På så sätt kan blåsan successivt bli lite större. Det finns en särskild broschyr där du kan läsa om blås- och bäckenbottenträning. Klicka HÄR för att komma till broschyren.
Vad är urinretention, dess orsaker och möjliga behandlingar?
Urinretention är oförmågan att helt eller delvis tömma blåsan. Symptomen är oftast smärta och stress vid akuta tillsånd, men kan också utvecklas smygande över längre tid, då oftast med mindre obehag. Vanliga orsaker inkluderar infektioner, hinder i blåsa eller urinrör (som en förstorad prostata), nervproblem och vissa mediciner. Obehandlad urinretention kan leda till komplikationer.Behandlingsalternativ kan innefatta kateterisering för att lindra omedelbara symtom, mediciner för att åtgärda underliggande problem eller kirurgiska ingrepp om det behövs. Det är viktigt att kontakta vårdpersonal för en korrekt diagnos och rätt behandling6.
Referenser
1. Abrams P, Cardozo L, Fall M, et al. The Standardisation of Terminology in Lower Urinary Tract Function: Report from the Standardisation Sub-comittee of the International Continence Society. Urology. 2003 Jan;61(1):37-49.
2. Cornu J.N, Gacci M, Hashim H, et al. EAU Guidelines on Non-Neurogenic Male Lower Urinary Tract Symptoms (LUTS). European Association of Urology 2025. https://d56bochluxqnz.cloudfront.net/documents/full-guideline/EAU-Guidelines-on-Non-Neurogenic-Male-LUTS-2025.pdf, besökt 25Apr2025
3. Kwon J, Kim DY, Cho KJ, et al. Pathophysiology of Overactive Bladder and Pharmacologic Treatments Including β3-Adrenoceptor Agonists -Basic Research Perspectives. Int Neurourol J. 2024 Feb;28(Suppl 1):12-33
4. D’Ancona CD, Haylen BT, Oelke M, et al. An International Continence Society (ICS) Report on the Terminology for Adult Male Lower Urinary Tract and Pelvic Floor Symptoms and Dysfunction. Neurourol Urodyn. 2019;38(2):433-477
5. Milsom I, Abrams P, Cardozo L, et al. How widespread are the symptoms of an overactive bladder and how are they managed? A population-based prevalence study. BJU Int. 2001;87(9):760-766
6. Viss.nu, Region Stockholm, 2024. Urinretention [in italics] https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/urinretention. Besökt 25 Apr 2025
7. Harding K, Lapitan M.C, Arlandis S, et al. EAU Guidelines on Management of Non-Neurogenic Female Lower Urinary Tract Symptoms. European Association of Urology 2025. https://d56bochluxqnz.cloudfront.net/documents/full-guideline/EAU-Guidelines-on-Non-neurogenic-Female-LUTS-2025.pdf, besökt 25Apr2025