Dina toalettvanor följer din livsstil – behöver du ändra på något?

Ibland krävs det förändringar i livsstilen för att få kontroll över blåsan. Övervikt och rökning är bara två möjliga orsaker till problem med blåsan.

Det finns nämligen en rad olika lösningar som kan hjälpa till att ge dig kontroll över blåsan. En bra början kan vara något så enkelt som att se över sin livsstil.

Onödiga kisspauser

Många går och kissar varje gång de är i närheten av en toalett, t.ex. innan man åker hemifrån eller sätter sig i bilen. Detta kissande ”för säkerhets skull” ska man låta bli, eftersom blåsan vänjer sig vid det, och det känns som om den blir full snabbare.

Att gå på toaletten för säkerhets skull är ett beteende som många lär sig redan som barn. Många föräldrar ber sina barn att kissa i alla möjliga situationer: innan de ska ut och leka, innan de sätter sig i bilen, osv. Detta resulterar i en frekvent och onödig tömning av blåsan. Denna säkerhetsåtgärd brukar fortsätta i vuxen ålder, och kan då leda till en överaktiv blåsa.

Sov gott!

Pauser i andningen medan du sover, så kallad sömnapné, kan leda till att du behöver kissa  på natten. Lyssna på familjen – det är oftast de som lägger märke till problemet – och tala sedan med din läkare som kan remittera dig till närmaste sömnklinik.

Stress sätter sig i blåsan

Blåsan kan bli orolig om du är det. Genom att ta det lugnt kan man även lugna urinblåsan. Oro, ångest och stress aktiverar blåsan, och gör att man måste gå och kissa ofta. Det gör även övervikt, eftersom det kan bidra till att trycket på blåsan ökar. Detta problem kan man minska genom att gå ner i vikt. Även rökning kan belasta blåsan hos personer som lider av stressinkontinens. Det beror på att rökare ofta hostar, och därmed kan få urinläckage.

Urinvägarna – så fungerar de

Blåsans uppgift är att samla upp urin och tömma ut det när den blir full. Urinblåsans vägg är elastisk, och utvigdas efterhand som blåsan fylls på med urin från njurarna. Vid övergången från urinröret till blåsan finns två muskler, en inre och en yttre, som sluter om runt urinröret. Den inre muskeln kan vi inte kontrollera, men den yttre styrs av hjärnan.

När blåsan är tillräckligt full, d.v.s. innehåller mellan 2,5 och 5 dl urin, skickar den signaler till hjärnan att det är dags att tömma, och man känner sig kissnödig. Normalt kan man hålla sig tills man får möjlighet att gå på toaletten.

När man sedan beslutar sig för att kissa, skickas en signal till blåsan som då drar ihop sig. Den yttre muskeln slappnar av, och man kan kasta vatten. Därefter stängs urinröret.

Blåsan och urinröret hålls på plats av bindväv och bäckenbottenmuskulatur. Detta stöd är viktigt för att kunna hålla tätt. Därför är det viktigt att träna och styrka sin bäckenbotten. Urinvägarna består av urinledarna, urinblåsan och urinröret.